RESURSER

Länkar till online-resurser


Hebreiska bibeln

Gamla testamentet på hebreiska och engelska.

2letterlookup

Lexikon för bibelhebreiska.

Bibeln uppläst

Gamla testamentet uppläst på hebreiska.



Font

SBLs hebreiskafonter som tillåter vokaler.

Dramatisering

Dramatiserad uppläsning av Jona bok på hebreiska med engelsk undertext.

Jonah Serie

Berättelsen om Jonah i interaktiv serieform på hebreiska.



Milon Morfix

Lexikon för moden hebreiska och engelska.

Dödahavsrullarna

Manuskripen från Qumran digitaliserade.

ALFABETET & VOKALER

Det hebreiska alfabetet är en konsonantskrift och består av 22 konsonanter. Uttalstraditionen nedtecknads först på 1000-telet e.Kr. i form av vokaltecken främst under, men också över konsonanter. Vissa konsonanter lämpar sig väl som vilbokstäver för vissa vokalljud. Det betyder i praktiken att en viss konsonant kan ge en indikation om vokalljud. Som exempel kan nämnas yod och ofta markerar i-vokal. I exemplen nedan är alla vokaler placerade runt konsonanten bet.

Konsonanter

Namn Bokstav Slutbokstav Uttal (modern hebreiska) Translitterering
Alef א - [ʔ], ∅ '
Bet ב - [b], [v] b, v
Gimel ג - [g] g
Dalet ד - [d] d
He ה - [h] h
Vav ו - [v] v
Zayin ז - [z] z
Chet ח - [x]~[χ] ch
Tet ט - [t] t
Yod י - [j] j
Kaf כ ך [k], [x]~[χ] k, kh
Lamed ל - [l] l
Mem מ ם [m] m
Nun נ ן [n] n
Samekh ס - [s] s
Ayin ע - [ʔ], ∅ '
Pe פ ף [p], [f] p, f
Tsade צ ץ [ts] ts
Qof ק - [k] q
Resh ר - [ɣ]~[ʁ] r
Sin/Shin ש - [ʃ], [s] sh, s
Tav ת - [t] t

Vokaler

Längd a-vokal e-vokaler i-vokaler o-vokaler u-vokaler
LÅNG qamets
בָ
tsere
בֵ
hirek yod
בִי
holem vav
בוֹ
shurek
בוּ
KORT patach
בַ
segol
בֶ
hirek
בִ
qamets hatuf
בָ
qibbuts
בֻ
HALVVOKAL hataf patach
בֲ
hataph segol
בֱ
hataph qamets
בֳ
sheva
בְ

GRAMMATIK

Nedan finns ett urval av hebreiska grammatiker på svenska:

Här kommer senare lite om hebreisk grammatik på svenska. Idag finns en modern bok på svenska och flera äldre.

bild

Hebreisk grammatik (1952, 1972)

av H.S. Nyberg

Ringgren

Hebreisk nybörjarbok (1969)

av Helmer Ringgren

Engnell

Grammatik i gammaltestamentlig hebreiska (1960, 1963)

av Ivan Engnell


briem

Hebreisk grammatik för nybörjare (1921, 1929)

av Efraim Briem

Leander

Hebreisk Grammatik (1911)

av Pontus Leander

bild

Hebreisk språklära (1835)

av Hampus Tullberg

Lindberg

Hebreiska grammatikens hufvudregler (1843, 1873) fr. danska

av Jacob Christian Lindberg


HISTORIA


Hebreiska språket har en mycket lång historia. Många av språkets olika utvecklingsfaser finns bevarade som skriftspråk men modern hebreiska är idag officiellt språk i Israel där det talas av drygt 6 miljoner människor. Modern hebreiska kallas ibland 'ivrit' efter hebreiska ordet för 'hebreiska'. Språk utvecklas ständigt men förmodern hebreiska indelas traditionellt i Bibelhebreiska, Mishnahebreiska och Medeltishebreiska.

Bibelhebreriska är Gamla Testamentets språk, den judiska Bibeln. Bibelhebreiska kallas ibland klassisk hebreiska då man också beaktar de inskriptioner som finns från den bibliska perioden. Gamla Testamantet skrevs över en lång tidsperod och det är därför möjligt att urskilja olika typer av hebreiska även inom Bibelhebreiska. Man brukar tala om Arkaisk bibelhebreiska, Standard-bibelhebreiska och Sen bibelhebreiska. Arkaisk bibelhebreiska finns endast representerat som mycket gammal poesi i begränsade avsnitt av Moseböckerna och Profetböckerna. Ett exempel på detta är Jakobs välsignelse i 1 Mosebok 49. Stilen kännetecknas av minimalism och delar vissa grammatiska likheter med akkadiska som är ett ännu äldre språk. Standard-bibelhebreiska utgör majoriteten av hebreiskan i Gamla testamantet och det är också den hebreiskan som återfinns på inskiptioner från kungarikerna Juda och Israel. Sen bibelhebreiska härstammar från tiden efter den babyloniska exilen och denna finner vi i böcker som Ezra, Nehemja, Daniel och Krönikerböckerna.

Mishnahebreiska härstamar från den efterbibliska perioden och får sitt namn efter skriften 'Mishna' som är den samling muntliga traditioner som utvecklades under tiden för det andra templet (536 f.Kr. - 70 e.Kr.). Språket var fortfarande levande under tiden för den judiska revolten under Bar-Kokhba (132-135 e.Kr), men vid Mishanas sammanställande omkring år 200 e.Kr. tycks Mishnahebreiska vara utdött eller på väg att bli det på grund av den judiska befolkningens skingrande till arameiskspråkiga områden i norr. Mishnahebreiska utgörs av Bibelhebreiska som har genomgått de semantiska och morfologiska förändringar som språk naturligt genomgår över tid samt med inlåning från omkringliggande språk så som akkadiska, persiska, grekiska, latin och särskillt arameiska.

NAMN

Vad betyder namnet?

Många vanliga 'svenska' namn har sitt ursprung i hebreiska. Här nedan förklaras betydelsen av några. Många hebreiska namn innehåller ett namnled som betyder Gud eller Herren. Gud på hebreiska är אֱלֹהִים [elohim] och betyder bokstavligen "gudar" då ändelsen '-im' uttrycker plural. I namn förekommer den kortare formen אל [el].

Det hebreiska ord som på svenska översätts med 'Herren' är יהוה [yhwh]. Gudsnamnet skrivs inte med egna vokaler på hebreiska utan med voklalern för det hebreiska ordet för 'Herren', אדני [adonai]. Vid läsning av den hebreiska bibeln uttalas [adonai] när [yhwh] förekommer i texten. Eftersom man utan vokaler inte vet hur YHWH ska uttalas och eftersom det av vördnad traditionellt har ersatts med 'Herren', så är det den vedertagna översättningen.

I namnled är [yhwh] förkortat till [yo] och [ya], beroende på om det inleder eller avslutar ett namn. Andledningen till att det blir [yo] är att bokstaven [w] kan uttalas både [å], [u] och [w]. Anledningen till att det blir [ya] är att [h] i slutet av ord på hebreiska markerar ett avslutande '-a'.

Ett exempel på ett namn med båda leden 'Herren' och 'Gud' är namnet Joel. Den bokstavliga betydelsen är då "Herren är Gud" eftersom verbet 'är' underförstås i presens på hebreiska.


Jonathan

יוֹנָתָן [yo-natan] "Herren har givit"

Namnets två delar består av [yo] som är en förkortning av gudsnamnet YHWH och [natan] som är ett verb i 3:e person maskulin singular från roten √NTN, "att ge". Verbet i namnet är i formen perfekt som oftast visar på förfluten tid.

David

דָּוִד [da-vid] "älskad"

Namnet utgörs av roten דוד √DWD med den bokstavliga betydelsen 'att koka'. Ingenstans i bibeln används denna rot med betydelsen'koka' utan istället används den överförda betydelsen 'att älska'. Därför utgörs roten för morbror/farbror av samma rot: דּוֹד [DÅDD].

Emmanuel

עִמָּנוּאֵל [immanu-el] "Gud med oss"

Namnet avslutas med 'el' som betyder 'Gud' och det första namnledet utgörs av prepositionen 'im' som betyder 'med'. Denna preposition har ett personsuffix för 1:a person plural 'anu' som betyder 'oss'. Den bokstavliga betydelsen är alltså 'Med oss Gud'.

Hanna

חַנָּה [chan-na] "nåd"

Namnet utgörs av roten √ḤNN där Ḥ är hebreiska bokstaven chet som uttals som ett skrapande 'h'. Roten √ḤNN betyder 'nåd' och anslutande '-a' är en vanlig femininändelse till hebreiska ord. Andra vanliga namn som Anna, Anne, och Annie kommer från Hanna.

Johan

יוֹחָנָן [yo-chanan] "Herren är nådig"

Precis som för namnet 'Hanna' så utgörs 'Johan', på hebreiska 'Yochanan', av roten √ḤNN. Roten √ḤNN betyder 'nåd' och förledet 'yo' är förkortningen för YHWH. Betydelsen av namnet blir "Herren är nådig".

Eva

חַוָּה [chav-va] "den levande"

Namnet utgörs av roten √ḤYW där Ḥ är hebreiska bokstaven chet som uttals som ett skrapande 'h'. Ett annat namn med samma rot är mansnamnet 'Chaim' som betyder 'liv'. Ordet finns också i uttrycket 'le-chaim' som betyder 'till liv'. Chava Alberstein är en känd israelisk sångeska och Chaim Weizman var Israels första president.

Noomi

נָעֳמִי [nå-åmi] "behaglig"

Namnet utgörs av roten √N'M där ' är den gutturala bokstaven 'ayin och som uttalas som ett gutturalt stötljud. Andra bibiska namn som också kommer av samma rot är Na'ama, Na'am och Na'aman. Ytterligare ett namn med samma rot som inte återfinns i Bibeln är Noam. Naomi Shemer var en berömd israelisk kompositör och sångerska.

Noa

נֹחַ [nå-ach] "vila"

Namnet utgörs av roten √NWḤ där Ḥ är den skrapande gutturala bokstaven chet. Namnet betyder 'vila' och är det ord som används för att vila på modern hebreiska. När arken strsndar på berget Ararat så är det på hebreiska att den blir 'vilande' där.





KONTAKT

Sidan är under utveckling och mer material tillkommer sporadiskt.

Lämna gärna kommentarer och/eller förslag till förbättringar i formuläret.